de illgröna färgerna.. fittan.. giftig grön svart sjuka...




en gul känslomässigt förkrympt sol, den röda getingen av illgrön avundsjuka ilska avundsjuk ilska...


snuurrade som ett busy bee




omkring hans panorama hat




han satt ensam


och osynligt stel stilla...


bakom svarta bågar killar




satt sopm vår offer




på var sin stol


snygga tuttar


igenom hans tankar tuffar


kanske får plocka en viol...




under svarta jumpern




blodet igenom klandrade hans tankar




rött blod han stack sig på en nål




blodet röt; stilla min levnadssmärta




men hennes   nej    tack




under cigarettens svarta frack  sade ifrån




igenom hans hjärta röt ett vrååål!




mellan tidningarna hon anklagelseakten höll
den han sett uppklistrad på en vägg




en saga ifrån igår




med bilder utav Silvias son


som gratulera  gratulerar Sveriges nyua nya drottning Drottning




som skall gifta sig den femte maj tvåt  tvåtusenett  cykler går   gryrå 


går om  n nio år




år tvåtusentio   grick bröllopet av stapeln   Victorias giftemål med Daniel




han  i år   stack sig på en nål


rände fingrarna igenom hennes hår
liksom skizophena knivar  tog han livet av sig




stack kniven i hennes hjärta




pulsera   pulserande av hopp om giftemål




ung pojke tog l  livet av sig








enligt uppgifter igp  igr   i   igår




sitt tydliga språk   var sjätte timme dör en ung människa


statistiken talar sitt tydliga språk




i år


hem i år




han hoppade utför Fjällgatans kant     han hoppade ut för Fjällgatans kant




han var på väg hem  hem


han var på väg hem




men föll utför en brand




han utfärrde faktiskt jälvmordet i år


hans kropp fanns sarga  sargad   i hjk   i hjärtat ett stort svart hål


hem i år




i en himmelsvit korridor




tågade anklagarna igenom hennes stängda uinre rum


fram tills hon glömt


att hon en gång hade två söner


ett litet hus




på Estlands strand...




en man hon begravde tänkande på




då hennes skor krashade i kyrkogårdens grus




hennes kropp och sinne familjens minne




malet till grus




någonstans i en hamn


vågorna med kraft slår in




på Sarragassohavets strand




i vita vägen om natten
vid sjukhuslampans ljus




kunde hon höra


stormen vina


runt djävulens huss
hon kunde höra stormen vina


se sin husse slkämtande stå och flina


hennes man spelar Evert Taube på sin gitarr




hör hur stormen vina


varje våg som på stranden slog in




smekte den liksom hennes älskade mans smekning om natten innan han för sista gången gick ut i sommarnatten för att kasta vatten


han smekte hennes kind


och hon sade för sig själv




i den flämtande sommarnatten


min min




!




tyst viskade hon kom in!


och han flämtade genom     fönstret




min min!




någonstans på en strand vågorna sjunger Evert Taube




in in


naturens utpresade blod   ur apelsinerna...


en frussen man


drack som en mygga


med sugrör




de är snygga




en juice naturens blod


i hans hala   ålar


kylslagna blod


han mindes som i drömmen


häxan som blivit   uppkletat på efterlysningens illgrönt anklagande   affisch




du är dum i huvudet sa en fr